Idag

Sierra Leone räknas som ett av världens fattigaste länder. Efter kriget har landet sakta men säkert börjat gå åt rätt håll men utveckling tar tid och fattigdomen är fortfarande mycket hög. Sida räknar med att sju av tio lever under extrem fattigdom och spädbarnsdödligheten är högst i världen.

Trots detta har Sierra Leone en tillväxt på runt 7–9 procent, en tillväxt som sällan kommer människorna på landsbygden till dels och som stannar hos den lilla elit som besitter makt och ekonomiska tillgångar.

Av landets cirka 6 miljoner invånare bor nästan 45 % i någon av städerna, framförallt i huvudstaden Freetown. Av dem beräknas 97 % leva i undermåliga hus i städernas slumområden. Många människor har flyttat dit i hopp om jobb som inte finns och för bättre tillgång till skola för sina barn.

En stor utmaning för landet är bristande kunskap om sexuellt överförbara sjukdomar och komplikationer i samband med förlossning. FN-förbundet i Sverige räknar med att inte ens hälften av alla kvinnor har tillgång till kvalificerad vårdare i samband med förlossning. Något som ökar riskerna för både barn och mamma avsevärt och dödlighet i samband med graviditet och förlossning är mycket hög.

Kondomanvändning och kunskap om hiv är låg såväl bland män som bland kvinnor och den kända utbredningen av hiv ligger på runt 1.6 %, något som i allra högsta grad har att göra med brister i utbildningssystemet. Cirka 60 % av de unga i landet beräknas kunna läsa och skriva, vilket trots allt är en klar förbättring från förr. Idag kan cirka 40 % av den vuxna befolkningen läsa och skriva. Om några år beräknas siffran att vara högre.

Kvinnor är en utsatt grupp i Sierra Leone. Mödradödligheten är hög, män får gifta sig med flera kvinnor vilket ofta medför försämringar i ekonomin för den första kvinnan, flickor har lägre närvaro i skolan än vad pojkar har och även i arbetslivet har kvinnor betydligt lägre närvaro än män. Läs mer om kvinnans situation här.

Sierra Leone är sedan i februari 2016 fritt från ebola. Dock lever människor i Sierra Leone med såväl ekonomiska som sociala konsekvenser av sjukdomen. Som följd av ebolans utbrott lämnade många utländska företag landet och har inte kommit tillbaka. Detta har inneburit drastiskt minskade skatteintäkter för staten, som gett effekter, bl.a. i form av ökade priser. Matpriserna har ökat med ca 50% och allt skolmaterial har ökat i pris. Antalet tonårsgraviditeter har också ökat efter ebolans utbrott, bl.a. pga. att barn och ungdomar inte kunnat gå i skolan som vanligt.